Var trött på tavlan som hängde ovanför tv-skåpet (ja, vi är inte så moderna att vi kör tjusig platt-tv på väggen, utan stor tung i ett i och för sig fint vitt skåp). Rotade lite bland gamla foton jag inte längre får ha i hallen (eftersom yngsta dotterns kompisar är rädda för "spökfamiljen", hm). Nåväl. Den som spar han har. Ut i ladan och hitta en skiva. Kika i bokhyllan efter en gammal tidning, som jag nog inte slängt (inte hade jag det - en specialutgåva från Svenskan, ett återtryck av ett nummer 1945 då kriget slutade). Dags att slakta. Limmared fast två av sidorna på min skiva och placerade ut bilderna. Lite band och en spets, men det var något som saknades. Öppnade kistan vi har som soffbord (släktkistan), i ett kuvert från gammelmoster Boje hittade jag både ett kort som min morfars bror skrivit till min mormor samt gamla ransoneringskuponger. En rostig nyckel som jag inte vet vart den går fick fullända verket.
Hur många såna här "tavlor" kan man ha i ett hem? Jag har banne mig material till, ja, om inte hundratals så i alla fall tiotals!
Okej - bilden är lite suddig, inte världens bästa kameraförhållande med den kamera som var tillgänglig. Men vad gör man?
PS. Någon som undrar vad som hände med tyget från Broarne? Jodå, byxorna hänger nästan klara (ska bara brodera lite på dem) och så blev det en kjol också. Visar dem så snart jag löst kamerabiten...
