söndag 16 maj 2010

Utförsäljningsfynd


Klart man ska ha en skyltdocka! Grannen tittade förbi häromdagen och tipsade om en konkursutförsäljning. Det var anrika Cykelaffären i Ambjörnarp vars saga nu är all. Grannen upptäckte en skyltdocka i ett hörn. "Jag tänkte att det är bäst att jag tipsar", sa hon, och jag fick väl fart. Skrämde upp gubben också, så åkte vi. Folkstormen hade redan varit och skyltdockan hade de missat. Hon fick förstås hänga med hem. Lite ankommen, näsan har nog varit i kontakt med någon värmekälla och sminkningen är lite skrapig på vänsterkinden, och inget hår har hon, men hon är perfekt! Raskt på med en tunika och pappas gamla kläm 35 så blev hon hur läcker som helst!
Frågan är bara hur hon ska få plats. Det börjar bli trångt i mitt sommarrum, galgarna har tagit slut och 13 personer har anmält sig till invigningen nu på fredag. Klar är jag inte, nu börjar jag få panik. Måste ju fixa med skylt, och se till att det finns blommor utanför så att det ser trevligt ut... Hjälp!
Samtidigt har jag fått min första beställning på ett par byxor, måste få fram tyg och börja sy. Nu blir det körigt värre. Och tur är väl det. Hellre lite för mycket att göra än för lite!
Tjoho!

söndag 2 maj 2010

Udda fåglar inspirerar


Företaget Oddbirds i Tranemo drivs av två kompisar till mig, Anna och Camilla. De är kreativa så det är löjligt! En av deras idéer är att göra kuddar och "gör det själv"-kit som säljs på bland annat favoritsaker.se. Men jag är alldeles för snål, så jag rotar i gömmorna i stället och gör en oddbirds-inspirerad kudde till soffan. Det börjar bli full av kuddar där nu - tur att vi pratar om att göra om arbetsrummet till mysrum med en soffa och fåtöljer. Så får jag plats med fler!

lördag 1 maj 2010

Det är bara att ...



Jag är en sån där överoptimistisk typ som aldrig ser några svårigheter. Alla projekt jag inleder brukar börja med att jag tänker "det är ju bara att... ". Och jag tror verkligen på mig själv. Att det bara är att ... Som med sommarrummet. Bara att hänga upp klädhängare, bara att ... Fast jag tvingas ju att erkänna att det inte är bara att... Helt plötsligt är det en massa saker som måste fixas: prislappar, en skylt som talar om vad som gäller, för att inte tala om hur det ser ut utanför sommarrummet, den skruttiga blåa dörren som måste skrapas och få ny färg, rabatten som - vadå rabatt? Och man måste ha en skylt på dörren (tur att jag hittade en skiva på loftet som om jag sågar isär den kan bli två - en till dörren och en utanför grindhålet!

Och så kommer det där livet emellan också. Med döttrar som ska firas, och följas med på gymnastiktävlingar, och så ska man sköta sitt jobb, ta hand om gamla farmor, ja, ni vet - alla såna där grejer som man har en tendens att förtränga att de också ska göras :-)
Men det där med bara - och snart kan jag öppna. Ja, ja, optimistisk ska man ju vara, så jag tror att jag snart ska kunna öppna (åtminstone ska det snart bli en "sneak-preview", jag lovar).